Näckens polska
Exempel på stråle/strålar.
Näckens polska av Bror Hjort
Uppförd 1967 vid
Uppsala centralstation
Exempel på stråle/strålar.
Näckens polska av Bror Hjort
Uppförd 1967 vid
Uppsala centralstation
Tors Fiske
Anders Wissler, 1903
Mariatorget, Stockholm
Berceau, flera stycken. Kraftigt ljud. Det mesta av ljudet verkar dock tillhöra trafiken som är närmare, och det går inte att på ett enkelt sätt nå fontänen.
Sergels torg, Stockholm
Olika rytmer för med sig olika associationer och kan, liksom i musiken användas i vattenkonst för att stimulera sinnestillstånd och olika atmosfärer, vilket kan understödja den arkitektoniska karaktären och uttrycket hos en plats. Ett långsamt tempo brukar generellt förknippas med lugn, men också andra egenskaper har betydelse, som till exempel komplexiteten och de olika detaljnivåer som ofta finns i rytmen.
Genom samhällets historia har makt alltid förknippats med ljudstyrka. Under kyrkans storhetstid lät man kraftfulla klockor ringa över landskapet för att kalla församlingen. Under industrialismen var det fabrikerna som tilläts dominera, och idag är det kanske individen, som i och med biltrafiken sätter störst avtryck. Vilka ljud tillåts dominera i framtiden?
I anslutning till en motorvägsöverfart vid Museum of Contemporary Art, Massachusetts, har konstnärer monterat orgelpipor i vilka toner skapas av det resonerade trafikbruset. Den harmoniserade trafiken spelas sedan upp i högtalare monterade i betongkuber under bron, och platsen förändras radikalt. Permanent installation.
Länkar:
Hur får man människor att älska en trappa? I projektet Rolighetsteorin.se byggde man om en av trapporna vid tunnelbanestationen Odenplan i Stockholm till ett enormt piano. På det sättet fick man många resenärer att välja bort rulltrappan och bjöd samtidigt på en spännande upptäckt i vardagen. Dokumenationen av installationen har över 22 000 000 visningar på youtube.
Länkar:
www.rolighetsteorin.se
Hur gör man återvinning till en lek?
Rolighetsteorin.se
Länkar:
www.rolighetsteorin.se
Hur djup är världens djupaste soptunna? Installation som överraskar och stimulerar fantasin. Av Rolighetsteorin.se
Länkar:
www.rolighetsteorin.se
Hur låter Kross i storleken 4-8?
Inspelat av Per Hedfors i Krusenberg som en del av avhandlingen Site Soundscapes – Landscape architecture in the light of sound
Hur låter makadam i storleken 0-20?
Inspelat av Per Hedfors i Krusenberg som en del av avhandlingen Site Soundscapes – Landscape architecture in the light of sound
Hur låter ärtsingel i storleken 8-12?
Inspelat av Per Hedfors på borggården i Venngarn som en del av avhandlingen Site Soundscapes – Landscape architecture in the light of sound
En enklare simulering av hur bullerupplevelsen i ett vägnära område kan påverkas genom att tillföra maskerande ljud. I klippet har samma trafikljud använts i två olika scenarier där maskerande trädsus lagts till i det ena. Genom att använda träd som prasslar mer, som asp och andra popplar i gestaltningen kan maskeringseffekten skapas. Effekten förstärks ytterligare om de placeras i vindutsatta lägen, som på kullar och/eller i vindtunnlar. Visuella aspekter är också viktiga. En bullervall som är spikrak väcker associationer till den stora och hastiga vägen på andra sidan. Genom att skapa små och mer naturlika rum väcks andra associationer och maskeringen har större chanser att lyckas.
Dokumentation av ett torg med och utan snö. Trafikintensiteten var liknande vid båda tillfällena.
Snö absorberar ljud, och det gör även exempelvis organisk jord och torv. En grönare stad ger därför ett lägre bakgrundsbrus och skapar förutsättningar för en mer relevant ljudmiljö där nya ljud får möjlighet att komma fram.
Dokumentation av bland annat en central torgyta med och utan snö. Trafikintensiteten var liknande vid båda tillfällena.
Snö absorberar ljud, liksom exempelvis organisk jord och torv. En grönare stad ger därför ett lägre bakgrundsbrus och skapar förutsättningar för en mer relevant ljudmiljö där helt andra ljud får möjlighet att komma fram.
Adobe Flash 10 krävs. Installera