Dokumentation av en lekplats – en sonotop.
Ett brett, grönt promenadstråk dominerar Kungsgatan i Malmö. Det utgör ett exempel på hur bredare genomfartsvägar kan komma att se ut om man väljer att nedprioritera trafiken i framtidens städer. En grönare stad ger många fördelar, även akustiskt, eftersom de lokala och för platsen relevanta ljuden bättre kommer fram.
{mp3remote}http://www.botanicsounds.com/snd/colonizersextr.mp3{/mp3remote}
Tunnelns resonans skapar en stark förstärkning och en tydlig, nästan musikalisk ton när cyklarna passerar. Ljudets återklang erbjuder en interaktion med arkitekturen; man kan ofta höra barn och andra pröva akustiken med olika utrop. Hur låter betong?
Renässansvillan Villa d’este utanför Rom är känd för sina över femhundra fontäner, vattenspel och vattenöverraskningar som alla drivs mekaniskt i gammal god ingenjörsanda. Med hjälp av tyngdkraften forslas vattnen genom tunnlar under jord, och leds till de olika installationerna som drivs enbart av det naturliga trycket. Även piporna i vattenorgeln drivs av vattnets tyngd och tryckkraft.
Villa d’este: Pirro Ligorio and Alberto Galvani 1550. Läs mer
Orgel och hydralulik: Claude Venard och Thomaso Chiruchi
Stort stenaltare i ett stycke, från vilket vatten droppar och rinner.
Västra hamnen, Malmö
Världens största hydraulophone finns utanför Ontario Science Centre i Toronto, Kanada. Här kan besökaren spela på någonting som påminner om en blandning mellan en stor flöjt och en fontän. Genom att hålla för olika delar av vattenflödet, och på så vis påverka trycket, skapas toner i de stora metallpiporna. Installationen, som har två “klaviaturer”, skapar förutsättningar för interaktion mellan såväl människor som mellan vatten och ljud. Filmklipp om instrumentets uppkomst. Upphovsman: Steve Mann, professor, uppfinnare och musiker.
Vid kusten i Zadar, Kroatien, uppstår en ovanlig typ av musik när havets vågor spelar på en stor orgel. Under trappstegen ned till vattnet har man monterat specialkonstruerade orgelpipor som står i direkt kontakt med havet och triggas av dess vågor och rörelser. Den eviga kompositionen förändras med havets humör, och nya melodier och harmonier uppstår kontinuerligt. Konstruktionen är integrerad i arkitekturen och platsen är mycket omtyckt. . Läs mer här och här.
För projektet vann arkitekten Nikola Bašić European Prize for Urban Public Space 2006. Dokumentation: webschepper
Reflektion och resonans i smala gränder förstärker lokala ljud, samtidigt som omgivande (o)ljud utestängs. Gränderna klingar också olika beroende på utformning.
Längs en gångstig i parken finns högtalare monterade i sittbrunnar. Parkens tema är hav, och ljuden som spelas upp följer detta tema. När besökaren går längs vägen utlöses ljuden av sensorer och man kan bland annat höra vågor, måsar, klockor och en val som vaknar till liv.
Värdens park beställdes av Bostadsföretaget Poseidon i Göteborg. Ljudstigen utformades av Landskapsarkitekterna Ulf Rehnström, Landskapsgruppen och Per Hedfors, SLU
Utanför nordiska ambassaden i Berlin fick en grupp björkar nytt liv i och med installationen Klangwäldchen av Åsa Stjerna. Syftet var att lyfta träden som individer och låta dem bli någonting mer än bara växtmaterial. Björkarna fick tala med en slags glittrande röst, sänd via högtalare fästa högt upp i träden.
Länkar:
Ljud är mer än bara nivåer. Gavleåns höga brus dränker helt ljuden från övergående väg, men nivåerna upplevs ändå inte som påträngande.
Maskering/Ljudrefug vid Södervärns busstation, Malmö.
En rum av vattenljud skapar variation på den trafikintensiva platsen och flyttar fokus från bullret.
Gatukontoret, Malmö stad
Maskering/Ljudrefug vid Södervärns busstation, Malmö
En rum av vattenljud skapar variation på den trafikintensiva platsen och flyttar fokus från oljud.
Gatukontoret, Malmö stad
Exempel på stråle/strålar
Uppsala stadsträdgård