Biotopgestaltning

Genom beaktande av biotoper kan man påverka dragningskraften på fåglar och andra djur som bidrar till soniska upplevelser¹. Landskapsarkitekten Per Hedfors myntade termen “sonotop”², vilken kan användas för att understryka den soniska karaktären hos biotoper. Sångfåglar dras vanligtvis till grundläggande habitatskvaliteter som tillgång till vatten, mat och skyddande vegetation^3,4. Vatten och växtlighet kan därtill producera ljud på andra sätt (se. Vatteneffekter och Vegetationsljud). För att attrahera fåglar bör vegetationen vara tät, varierad och i flera lager. Det kan även vara gynnsamt att ha äldre (och död) vegetation, eftersom det finns ett samband mellan skogars ålder och variationen av fågelarter⁵. Naturljud upplevs oftast som något positivt⁶, och fågelsång har visat sig förhöja upplevelsen i urbana såväl som i rurala områden⁷.

 

Referenser:
¹Dawson, K.J.. Flight, Fancy, and the Garden’s Song. Landscape Journal, 7(2), pp. 170-175, 1998.
²Hedfors, P.. Site soundscapes : landscape architecture in the light of sound. Diss. Uppsala: SLU, 2003.
³Forman, R.T.T.. Urban ecology : science of cities. Cambridge: Cambridge University Press, 2014.
⁴DeGraaf, R.M.. Trees, shrubs, and vines for attracting birds. Hanover: University Press of New England, 2002.
⁵Gil-tena, A., Brotons, L. & Saura, S.. Mediterranean forest dynamics and forest bird distribution changes in the late 20th century. Global Change Biology, 15(2), 2009, pp. 474-485.
⁶Axelsson, Ö., Nilsson, M.E. & Berglund, B.. A principal components model of soundscape perception. The Journal of the Acoustical Society of America, 128(5), 2010, pp. 2836-2846
⁷Hedblom, M., Heyman, E., Antonsson, H. & Gunnarsson, B.. Bird song diversity influences young people’s appreciation of urban landscapes. Urban Forestry & Urban Greening, 13(3), 2014, pp. 469-474.