Ljudmaskering

Ljudmaskering innebär att ett ljud (maskerare) inverkar på hur man uppfattar ett annat ljud (målljud), så att fokus skiftar från målljud till maskerare¹. Det finns två huvudtyper av ljudmaskering; energimaskering och informationsmaskering. Inom energimaskering blir målljudet reducerat till ohörbart eller mindre högt. Inom informationsmaskingering är båda ljuden hörbara, men fokus förskjuts till maskeringsljudet.
Maskering är ett komplext fenomen som är beroende av ett flertal komponenter för en lyckad implementering, till exempel ljudkällornas fysiska karaktär och deras placering sinsemellan². Vissa forskare menar att det är betydelselöst att använda den här strategin om ljudtrycket överstiger 65-70 dBA³, detta eftersom alla ljud upplevs som störande vid vissa nivåer. Om syftet är att uppnå stillhet krävs det i de flesta fall lägre nivåer av ljudtryck (under ca 50-55 dBA)^4,5. Ett tänkbart undandtag är när “stillhet” står för social avskildhet, då det kan vara önskvärt med en högre trycknivå (från ca 60 dBA) för att försvåra (talad) kommunikation⁶.

 

Referenser:
¹Moore, B.C.J.. An introduction to the psychology of hearing. Bingley: Emerald, 2012.
²Cerwén, G.. Urban soundscapes: A quasi experiment in landscape architecture. Landscape Research 41 (5), 2016, 481-494.
³Zhang, M. & Kang, J.. Towards the evaluation, description, and creation of soundscapes in urban open spaces. Environment and Planning B-Planning & Design, 34(1), 2007, pp. 68-86.
⁴Pheasant, R.J., Fisher, M.N., Watts, G.R., Whitaker, D.J. & Horoshenkov, K.V.. The importance of auditory-visual interaction in the construction of ‘tranquil space’. Journal of Environmental Psychology, 30(4), 2010, pp. 501-509.
⁵Nilsson, M.E. & Berglund, B.. Soundscape Quality in Suburban Green Areas and City Parks. Acta Acustica United with Acustica, 92(6), 2006, pp. 903-911.
⁶Whyte, W.H.. The social life of small urban spaces. Washington, D.C.: The Conservation Foundation, 1980.