Kompensation/variation

Att beakta samspelet mellan olika typer av ljudmiljöer för att skapa variation, kompensation och kontraster. Till exempel upplevs en lugn plats som ännu tystare i närheten av en tungt trafikerad väg¹. ”Variation” diskuteras ofta i termer som rör upprätthållande av lugna kvaliteter, som tysta områden^2,3, tyst sida (quiet façade)⁴ och ljudrefug⁵. Lite har emellertid gjorts vad gäller att undersöka potentialen för att arbeta i motsatt riktning⁶ .

Referenser:
¹Augoyard, J.F. & Torgue, H.. Sonic experience : a guide to everyday sounds. Montreal: McGillQueen’s University Press, 2005.
²EU. Directive 2002/49/EC of the European Parliament and of the Council. (L 189). Official Journal of the European Communities: European Union, 2002.
³Pheasant, R., Horoshenkov, K., Watts, G. & Barrett, B. The acoustic and visual factors influencing the construction of tranquil space in urban and rural environments tranquil spaces-quiet places? The Journal of the Acoustical Society of America, 123(3), 2008, pp. 1446-1457.
⁴de Kluizenaar, Y., Salomons, E.M., Janssen, S.A., van Lenthe, F.J., Vos, H., Zhou, H., Miedema, H.M. & Mackenbach, J.P..Urban road traffic noise and annoyance: the effect of a quiet façade. Journal of the Acoustical Society of America, 130(4), 2011, pp. 1936-1942.
⁵Hedfors, P.. Site soundscapes : landscape architecture in the light of sound. Avh. Uppsala: SLU, 2003
⁶jmfr. Whyte, W.H.. The social life of small urban spaces. Washington, D.C.: The Conservation Foundation, 1980.

Tillvarata önskade ljud

Att tillvarata önskade ljud innebär att identifiera existerande kvaliteter i ljudlandskapet samt att använda dem som utgångspunkt för att lokalisera nya funktioner. Till exempel kan man placera ett nytt café i närheten av en befintlig fontän för att dra nytta av vattenljudet som en förhöjare av atmosfären¹.

Referenser:
¹Alexander, C., Ishikawa, S. & Silverstein, M.. A pattern language : towns, buildings, construction. New York: Oxford University Press, 1977.

Undvika oönskade ljud

Innefattar ett strategiskt placerande av känsliga funktioner i lägen där de skyddas från buller. Skyddade positioner kan säkras om det finns tillräckligt avstånd till bullerkällan eller genom att använda sig av ”ljudskugga” från byggnader, murar och topografi.

Buller har bevisade negativa effekter på vår hälsa¹, och försämrar bland annat vår förmåga till kommunikation², vår sömnkvalitet³ och vår akustiska trevnad⁴. Därtill påverkar det vår benägenhet att hjälpa andra människor⁵. Frånvaro av buller däremot, korrelerar med stillhet och ro vilket är en viktig kvalitet i parker och i bostadsområden⁶.

Referenser:
¹Basner, M., Babisch, W., Davis, A., Brink, M., Clark, C., Janssen, S. & Stansfeld, S.. Auditory and non-auditory effects of noise on health. Lancet, 383(9925), 2014, pp. 1325-1332
²Gehl, J.. Life between buildings : using public space. Copenhagen: The Danish Architectural Press, 2006.
³WHO. Night noise guidelines for Europe. Regional office for Europe: World Health Organisation, 2009.
⁴Yang, W. & Kang, J.. Acoustic comfort evaluation in urban open public spaces. Applied Acoustics, 66(2), 2005, pp. 211-229
⁵Cohen, S. & Spacapan, S.. The Social Psychology of Noise. I: Jones, D.M. & Chapman, A.J. (red.) Noise and society. Chichester: Wiley, 1984.
⁶Pheasant, R., Horoshenkov, K., Watts, G. & Barrett, B.. The acoustic and visual factors influencing the construction of tranquil space in urban and rural environments tranquil spaces-quiet places? The Journal of the Acoustical Society of America, 123(3), 2008, pp. 1446-1457.

Tillvarata oönskade ljud

Att tillvarata oönskade ljud innebär att uppmärksamma (existerande) buller, till exempel (o)väsen från torghandel, som en urban kvalitet som kan vara passande för vissa funktioner. Det har observerats att ett aktivt ljudlandskap kan ha positiv effekt på urbana miljöer och en hög ljudnivå kan i vissa situationer bidra till en uppskattad social avskildhet¹. Vissa ljud som godtyckligt beskrivs som buller kan lika gärna ses som en stadsmässig kvalitet^2,3. Det är dock viktigt att säkerställa att vissa områden förblir stilla (se Kompensation/Variation).

Referenser:
¹Whyte, W.H.. The social life of small urban spaces. Washington, D.C.: The Conservation Foundation, 1980.
²Cerwén, G.. Urban soundscapes: A quasi experiment in landscape architecture. Landscape Research 41 (5), 2016, 481-494.
³Hellström, B.. Noise design : architectural modelling and the aesthetics of urban acoustic space. Avh. Stockholm: KTH, Stockholm. Ejeby, 2003.

Vegetation som bullerreducering

Vegetation kan ge betydande bullerreducering, även om den mätbara effekten varierar beroende på sammanhanget. Om växtligheten är tät och bred kan resultatet dock bli påtagligt, och ljudet av prasslande löv kan även fungera som ljudmaskering (se Ljudmaskering och Vegetationsljud). Vegetation kan ha positiv inverkan på markskiktet, och den absorberande förmågan hos detsamma kan ha mycket stor betydelse^1,2. Vegetation kan även dölja sikten, vilket kan ha positiva effekter³ (se Visuell maskering).

Referenser:
¹Van Renterghem, T., Attenborough, K. & Jean, P.. Designing vegetation and tree belts along roads. I: Nilsson, M., Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.
²Bucur, Voichita. Urban forest acoustics. Berlin: Springer, 2006.
³HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.

Höga ljudskärmar

Höga ljudskärmar är omkring 1,8 meter och högre. Dessa skärmar bör vara placerade så nära ljudkällan som möjligt för att fungera optimalt¹. Alternativt kan de placeras nära åhöraren, men då blir effekten begränsad till ett mindre område. Effekten är även beroende av andra faktorer, varav höjden är den mest avgörande². Utöver det vedertagna funktionella användandet kan höga ljudskärmar användas på ett kreativt sätt som en del av urban design. Det kan innefatta sittplatser^3,4, vattenutsmyckning och/eller växtlighet^4,5.

Referenser:
¹Forssén, J., Kropp, W. & Kihlman, T.. Introduction to traffic noise abatement. I: Nilsson, M.,Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.
²HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.
³Fusaro, G., D’Alessandro, F., Baldinelli, G. & Kang, J.. Potential of a soundscape element design. Conference Paper: 17th CIRIAF National Congress, Perugia, Italy, April 6-7, 2017.
⁴Cerwén, G.. Urban soundscapes: A quasi experiment in landscape architecture. Landscape Research 41 (5), 2016, 481-494.
⁵Hellström, B., Torehammar, C., Malm, P. & Grundfelt, G. (2013). Stadens Ljud – Akustisk design & hållbar stadsutveckling [City Sounds – Acoustic design and sustainable development]. Stockholm: Exploateringskontoret, 2013.

Låga ljudskärmar

En låg ljudskärm kompenserar för sin låga höjd (upp till ca en meter) genom ökad närhet till ljudet/bullret den avskärmar. Effekten kan i vissa fall bli avsevärd¹, men praktiska frågor som underhåll och trafiksäkerhet är viktiga att överväga. Liksom höga ljudskärmar kan låga ljudskärmar kombineras med kreativa lösningar inom urban design.

Referenser:
¹Defrance, J., Jean, P., Koussa, F., Van Renterghem, T., Kang, J. & Smyrnova, Y.. Innovative barriers. I: Nilsson, M., Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.

Byggnader som avskärmning

Strategiskt placerade byggnader kan användas som mindre uppenbara men effektiva ljudskärmar, även i kombination med konventionella skärmar. Förutom byggnadens höjd är form, placering samt byggnadsmaterial viktigt för effekten¹. Om byggnaderna är avsedda för bostäder bör man se över eventuella risker för sömnstörningar². Utsatthet för buller på ena sidan av en byggnad kan kompenseras med till exempel en tyst sida där sovrummen kan placeras³.

Referenser:
¹Hellström, B., Torehammar, C., Malm, P. & Grundfelt, G. Stadens Ljud – Akustisk design & hållbar stadsutveckling [City Sounds – Acoustic design and sustainable development]. Stockholm: Exploateringskontoret, 2013.
²FHWA. The Audible Landscape: A Manual for Highway noise and land use. Cambridge, Massachusetts: Federal Highway Administration, 1976.
³de Kluizenaar, Y., Salomons, E.M., Janssen, S.A., van Lenthe, F.J., Vos, H., Zhou, H., Miedema, H.M. & Mackenbach, J.P. Urban road traffic noise and annoyance: the effect of a quiet façade. Journal of the Acoustical Society of America, 130(4), 2011, pp. 1936-1942.

Ändrad topografi

Att forma eller omforma landskapets topografi innebär till exempel att skapa kullar, strandvallar eller skyddade dalar. Jordvallar är en vanlig applikation längs större infrastrukturer¹. Ett väl avvägt utformande av vallar vad gäller form och användande av växtlighet kan ha stor betydelse².

Referenser:
¹MTH. Noise control earth berms: Guidelines for the use of earth berms to control highway noise. British Columbia: Ministry of Transportation and Highways, 1997.
²HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.

Reducera källaktivitet

Den här kategorin omfattar ett brett spektra av åtgärder som påverkar hur aktiviteter utförs. Syftet är att reducera buller. Ett exempel på utförande av aktivitet är körhastighet, vilket kan angripas på olika sätt. En är att förstärka regelverket (t.ex hastighetsbegränsningar eller genomfartsförbud) och en annan är att designa lösningar som uppmuntrar önskade beteenden (t.ex indragen gatbredd eller gågata). I det senare fallet kan en parallell dras till begreppet affordances¹ som är utbrett inom urbana studier. Det har även föreslagits att begreppet kan användas för att diskutera relationen mellan ljud och beteende².

References:
¹Gibson, J.J.. The ecological approach to visual perception. Hillsdale, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, 1986.
²Thibaud, J.-P.. The Acoustic Embodiment of Social Practice. I: Karlsson, H. (red.) Proceeding of Stockholm, Hey Listen!, June 9-13. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Music, 1998.

Avskaffande av funktioner

Avskaffande, eller total transformation, av funktioner som producerar oönskade ljud. Det kan innebära att man omvandlar en bilväg till ett promenadstråk, eller att man bygger om en parkering till en park. En sådan utveckling kan ses som trolig i mötet mellan förtätning och hållbar utveckling.

Referenser:
Inga referenser

Skötsel och underhåll

Dagligt underhåll av utomhusområden kan ha en negativ effekt på ljudlandskapet, i synnerhet vid användande av motordrivna maskiner. Behov av underhåll bör därför finnas i åtanke redan på ett tidigt stadium i gestaltningsprocessen¹ . En äng är till exempel ett bättre val än en gräsmatta om man vill undvika buller, då den i mindre utsträckning behöver underhållas med högljudda apparater. Underhåll kan även bidra med positiva kvaliteter i ljudlandskapet, som vid användandet av handdrivna verktyg eller då djur involveras för exempelvis bete.

Referenser:
¹Cerwén, G..Fridfulla ljudlandskap? [Tranquil soundscapes?]. Tidskriften Stad. Alnarp: Movium, 2017.

Absorberande kvaliteter i material

Absorberande kvaliteter i olika material kan användas för att minska inverkan från ljud, i synnerhet i kombination med oönskade ljudkällor som vägar¹. Ett intressant exempel med tanke på den blågröna utvecklingen av städer är vanlig vegetationsjord. Det pågår även en rad andra projekt där man arbetar med att ta fram nya akustiska material för urbant bruk².

Referenser:
¹Forssén, J., Kropp, W. & Kihlman, T.. Introduction to traffic noise abatement. I: Nilsson, M., Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.
²Se t.ex. HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.

Ljudmaskering

Ljudmaskering innebär att ett ljud (maskerare) inverkar på hur man uppfattar ett annat ljud (målljud), så att fokus skiftar från målljud till maskerare¹. Det finns två huvudtyper av ljudmaskering; energimaskering och informationsmaskering. Inom energimaskering blir målljudet reducerat till ohörbart eller mindre högt. Inom informationsmaskingering är båda ljuden hörbara, men fokus förskjuts till maskeringsljudet.
Maskering är ett komplext fenomen som är beroende av ett flertal komponenter för en lyckad implementering, till exempel ljudkällornas fysiska karaktär och deras placering sinsemellan². Vissa forskare menar att det är betydelselöst att använda den här strategin om ljudtrycket överstiger 65-70 dBA³, detta eftersom alla ljud upplevs som störande vid vissa nivåer. Om syftet är att uppnå stillhet krävs det i de flesta fall lägre nivåer av ljudtryck (under ca 50-55 dBA)^4,5. Ett tänkbart undandtag är när “stillhet” står för social avskildhet, då det kan vara önskvärt med en högre trycknivå (från ca 60 dBA) för att försvåra (talad) kommunikation⁶.

Referenser:
¹Moore, B.C.J.. An introduction to the psychology of hearing. Bingley: Emerald, 2012.
²Cerwén, G.. Urban soundscapes: A quasi experiment in landscape architecture. Landscape Research 41 (5), 2016, 481-494.
³Zhang, M. & Kang, J.. Towards the evaluation, description, and creation of soundscapes in urban open spaces. Environment and Planning B-Planning & Design, 34(1), 2007, pp. 68-86.
⁴Pheasant, R.J., Fisher, M.N., Watts, G.R., Whitaker, D.J. & Horoshenkov, K.V.. The importance of auditory-visual interaction in the construction of ‘tranquil space’. Journal of Environmental Psychology, 30(4), 2010, pp. 501-509.
⁵Nilsson, M.E. & Berglund, B.. Soundscape Quality in Suburban Green Areas and City Parks. Acta Acustica United with Acustica, 92(6), 2006, pp. 903-911.
⁶Whyte, W.H.. The social life of small urban spaces. Washington, D.C.: The Conservation Foundation, 1980.

Visuell maskering

Tanken med visuell maskering är att osynliggöra källan till oönskat ljud för att på så sätt avleda fokus från oljudet och minska dess negativa inverkan. Ett typiskt exempel är att använda vegetation för att gömma en väg, och vegetationen har därtill ett flertal andra funktioner (se. Vegetation som bullerreducering och Vegetationsljud). Den lämpliga appliceringen av visuell maskering har debatterats och dess nytta anses bero på situationen. Vissa forskare menar att visuell maskering är en fruktbar strategi så länge ljudet inte är alltför uppenbart¹, men att illusionen blir svår att uppnå med mer uppenbara ljud.

Referenser:
¹Botteldooren, D., Andringa, T.C., Aspuru, I., Brown, A.L., Dubois, D., Guastavino, C., Kang, J., Lavandier, C., Nilsson, M.E., Preis, A. & Schulte-Fortkamp, B.. From Sonic environment to Soundscape. I: Kang, J. & Schulte-Fortkamp, B. (red.) Soundscape and the Built Environment. Boca Raton: Taylor & Francis Group, 2016, pp. 1-16.

Vattenljud

“It gurgles, it splashes. It goes plop, plop, plop. And fshzzzsh. And spaatzzz!”¹

Vatten är en klassisk komponent i landskapsdesign, användbart för att få till multi-sensoriska effekter. Det finns många möjligheter att påverka vattenljud (som dess klang och dess rytm), till exempel genom placering och tryck^1,2. Vatten används ofta för att maskera oönskade ljud^3,4,5 (se. Ljudmaskering).

Referenser:
¹Halprin, L.. Cities. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 1973 [1963]. p. 143.
²Nikolajew, M.. At læse vandet : et redskab til analyse af vandkunst og fontæner [Reading the water: an approach to the analysis of water art and fountains]. Diss. København: The Royal Danish Academy of Fine Arts, 2003.
³Brown, A.L. & Rutherford, S.. Using the sound of water in the city. Landscape australia, 2(2), pp. 103-107.Galbrun, L. & Ali, T.T. (2013). Acoustical and perceptual assessment of water sounds and their use over road traffic noise. Journal of the Acoustical Society of America, 133(1), 1994, pp. 227-37.
⁴Galbrun, L. & Ali, T.T.. Acoustical and perceptual assessment of water sounds and their use over road traffic noise. Journal of the Acoustical Society of America, 133(1), 2013, pp. 227-37.
⁵Rådsten Ekman, M.. Unwanted wanted sounds : perception of sounds from water structures in urban soundscapes. Diss. Stockholm: Stockholm University, 2015.

Vegetationsljud

Ljudet av vegetation är inte sällan förknippat med löv som rasslar i vinden. Denna specifika effekt kan förhöjas genom strategiskt val av arter, som till exempel popplar (inklusive asp), bambu eller vinterbok^1,2.  Även blåsiga platser, som öppna fält, kullar eller vindtunnlar kan utnyttjas i samma syfte genom att utvalda växter placeras där³. En ytterligare fördel med att placera vegetation i sådana områden är att vindhastigheten reduceras till ett mer behagligt klimat. Växtlighet kan även påverka eller förhöja andra typer av önskat ljud, till exempel kan regndroppar mot bambu eller lotusblad ge en positiv ljudupplevelse².

Referenser:
¹DeGroot, J.. It’s even been speculated that plants send audible messages to each other. Observer, November 20, 2015.
²Yang, S., Xie, H., Mao, H., Xia, T., Cheng, Y. & Li, H.. A summary of the spatial construction of soundscape in Chinese gardens. Conference Paper: 22nd International Congress on Acoustics, ICA 2016, Buenos Aires, September 5-9, 2016.
³Cerwén, G., Pedersen, E. & Pálsdóttir, A-M.. The role of soundscape in nature-based rehabilitation: A patient perspective. International Journal of Environmental Research and Public Health 13 (12), 2016, 1229.

Gångmaterial

Gående utgör en interaktion med landskapet som kan förhöjas genom sonisk återkoppling. Grus och trä (i synnerhhet) är exempel på material som kan ge ett positivt resultat¹. Forskning ger stöd åt att ljud skapade genom gående har en inverkan på ljudlandskapets kvalitet². Dock behövs fler studier för att utvärdera olika typer av material. En intressant aspekt är att det omgivande ljudlandskapet kan påverka vår gånghastighet³.

Referenser:
¹Cerwén, G., Pedersen, E. & Pálsdóttir, A-M.. The role of soundscape in nature-based rehabilitation: A patient perspective. International Journal of Environmental Research and Public Health 13 (12), 2016, 1229.
²Aletta, F., Kang, J., Astolfi, A. & Fuda, S.. Differences in soundscape appreciation of walking sounds from different footpath materials in urban parks. Sustainable Cities and Society, 27, 2016, pp. 367-376.
³Maculewicz, J., Erkut, C. & Serafin, S.. How can soundscapes affect the preferred walking pace? Applied Acoustics, 114, 2016, pp. 230-239.

Atmosfärdesign (via högtalare)

Högtalare används allt oftare för olika ändamål i urbana situationer. Ljud som sänds ut via högtalare kan nyttjas för att designa kvaliteter i omgivningen. Dessa installationer är inte nödvändigtvis gjorda för att upplevas medvetet, men bidrar till att förbättra arkitektoniska funktioner, i synnerhet med fokus på atmosfär. Studier som utvärderat brukares mottagande av dylika installationer visar att det finns potential för fortsatt utveckling inom området^1,2. Det finns även publikationer som beskriver olika erfarenheter som designers har gjort^3-6.

Referenser:
¹Billström, N. & Atienza, R.. CAN we improve acoustic environments by adding sound? Conference Paper: Inter Noise, New York, August 19-22, 2012.
²Hellström, B., Nilsson, M.E., Axelsson, O. & Lunden, P.. Acoustic design artifacts and methods for urban soundscapes: a case study on the qualitative dimensions of sounds. Journal of Architectural and Planning Research, 31(1), 2014, pp. 57-71.
³Lacey, J.. Sonic rupture : a practice-led approach to urban soundscape design. New York: Bloomsbury, 2016.
⁴Dyrssen, C., Hultqvist, A., Mossenmark, S. & Sjösten, P.. Ljud och andra rum [Sound and other spaces]. Göteborg: Ejeby, 2014.
⁵Hellström, B., Sjösten, P., Hultqvist, A., Dyrssen, C. & Mossenmark, S.. Modelling the Shopping Soundscape. Journal of Sonic Studies, 1(1): A04, 2011.
⁶Licitra, G., Brusci, L. & Cobianchi, M.. Italian Sonic Gardens: An Artificial Soundscape Approach for New Action Plans. In: Axelsson, Ö. (ed.) Designing Soundscape for Sustainable Urban Development. Stockholm: Environment and Health Administration, 2010.

Ljudskulptur

Ljudskulpturer är installationer som inkluderar ljud som en viktig och uppenbar del i utförandet, där ljudet kan introduceras via högtalare eller på andra sätt. Verken kan antingen sammanfogas med till exempel urbant möblemang som en del i en interaktiv upplevelse, eller fungera som ett fristående inslag i stadsmiljön. Musikiosk, en installation byggd i en fickpark i Montreal och senare utvärderad i forskning, visade sig förhöja humöret hos besökarna¹ och tillföra positiva effekter på den sociala dynamiken². Högtalarinstallationer kan även leda bort fokus från buller.

Referenser:
¹Steele, D., Tarlao, C., Bild, E. & Guastavino, C.. Evaluation of an urban soundscape intervention with music: quantitative results from questionnaires. Conference Paper: Inter Noise, Hamburg, August 21-24, 2016.
²Bild, E., Steele, D., Tarlao, C., Guastavino, C. & Coler, M.. Sharing music in public spaces: social insights from the Musikiosk project (Montreal, CA). Conference Paper: Inter-Noise, Hamburg, August 21-24, 2016.

Biotopgestaltning

Genom beaktande av biotoper kan man påverka dragningskraften på fåglar och andra djur som bidrar till soniska upplevelser¹. Landskapsarkitekten Per Hedfors myntade termen “sonotop”², vilken kan användas för att understryka den soniska karaktären hos biotoper. Sångfåglar dras vanligtvis till grundläggande habitatskvaliteter som tillgång till vatten, mat och skyddande vegetation^3,4. Vatten och växtlighet kan därtill producera ljud på andra sätt (se. Vatteneffekter och Vegetationsljud). För att attrahera fåglar bör vegetationen vara tät, varierad och i flera lager. Det kan även vara gynnsamt att ha äldre (och död) vegetation, eftersom det finns ett samband mellan skogars ålder och variationen av fågelarter⁵. Naturljud upplevs oftast som något positivt⁶, och fågelsång har visat sig förhöja upplevelsen i urbana såväl som i rurala områden⁷.

Referenser:
¹Dawson, K.J.. Flight, Fancy, and the Garden’s Song. Landscape Journal, 7(2), pp. 170-175, 1998.
²Hedfors, P.. Site soundscapes : landscape architecture in the light of sound. Diss. Uppsala: SLU, 2003.
³Forman, R.T.T.. Urban ecology : science of cities. Cambridge: Cambridge University Press, 2014.
⁴DeGraaf, R.M.. Trees, shrubs, and vines for attracting birds. Hanover: University Press of New England, 2002.
⁵Gil-tena, A., Brotons, L. & Saura, S.. Mediterranean forest dynamics and forest bird distribution changes in the late 20th century. Global Change Biology, 15(2), 2009, pp. 474-485.
⁶Axelsson, Ö., Nilsson, M.E. & Berglund, B.. A principal components model of soundscape perception. The Journal of the Acoustical Society of America, 128(5), 2010, pp. 2836-2846
⁷Hedblom, M., Heyman, E., Antonsson, H. & Gunnarsson, B.. Bird song diversity influences young people’s appreciation of urban landscapes. Urban Forestry & Urban Greening, 13(3), 2014, pp. 469-474.

Attrahera aktiviteter

Områden avsedda för specifika mänskliga aktiviteter, som caféer och lekplatser, genererar en särskild typ av ljudlandskap. Dessa soniska miljöer kan erbjuda kvalitativa upplevelser även för personer som inte är aktivt involverade, men i närheten¹. (jmfr. Tillvarata önskade ljud)

Referenser:
¹Alexander, C., Ishikawa, S. & Silverstein, M.. A pattern language : towns, buildings, construction. New York: Oxford University Press, 1977.

Resonans och reflektion

Akustiska kvaliteter i material och i utrymmen kan användas för att förhöja önskade ljud genom resonans och/eller reflektion. Det uppstår effekter som fångar upp kvaliteter i ljudlandskapet, till exempel vid vattendrag, kring gångstigar och vid mötesplatser. Reflektioner kan även bidra med upplevelser i sig själva, och interagera med landskapet^1,2,3.

Referenser:
¹Pallasmaa, J.. The eyes of the skin : architecture and senses. Chichester, West Sussex, UK: Wiley, 2012 [1996].
²Blesser, B. & Salter, L.-R.. Spaces speak, are you listening? Experiencing aural architecture. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 2007.
³Rasmussen, S.E.. Experiencing architecture. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 1964 [1959].