Vegetation som bullerreducering

Vegetation kan ge betydande bullerreducering, även om den mätbara effekten varierar beroende på sammanhanget. Om växtligheten är tät och bred kan resultatet dock bli påtagligt, och ljudet av prasslande löv kan även fungera som ljudmaskering (se Ljudmaskering och Vegetationsljud). Vegetation kan ha positiv inverkan på markskiktet, och den absorberande förmågan hos detsamma kan ha mycket stor betydelse1,2. Vegetation kan även dölja sikten, vilket kan ha positiva effekter3 (se Visuell maskering).

 

Referenser:
1Van Renterghem, T., Attenborough, K. & Jean, P.. Designing vegetation and tree belts along roads. I: Nilsson, M., Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.
2Bucur, Voichita. Urban forest acoustics. Berlin: Springer, 2006.
3HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.

Höga ljudskärmar

Höga ljudskärmar är omkring 1,8 meter och högre. Dessa skärmar bör vara placerade så nära ljudkällan som möjligt för att fungera optimalt1. Alternativt kan de placeras nära åhöraren, men då blir effekten begränsad till ett mindre område. Effekten är även beroende av andra faktorer, varav höjden är den mest avgörande2. Utöver det vedertagna funktionella användandet kan höga ljudskärmar användas på ett kreativt sätt som en del av urban design. Det kan innefatta sittplatser3,4, vattenutsmyckning och/eller växtlighet4,5.

 

Referenser:
1Forssén, J., Kropp, W. & Kihlman, T.. Introduction to traffic noise abatement. I: Nilsson, M.,Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.
2HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.
3Fusaro, G., D’Alessandro, F., Baldinelli, G. & Kang, J.. Potential of a soundscape element design. Conference Paper: 17th CIRIAF National Congress, Perugia, Italy, April 6-7, 2017.
4Cerwén, G.. Urban soundscapes: A quasi experiment in landscape architecture. Landscape Research 41 (5), 2016, 481-494.
5Hellström, B., Torehammar, C., Malm, P. & Grundfelt, G. (2013). Stadens Ljud – Akustisk design & hållbar stadsutveckling [City Sounds – Acoustic design and sustainable development]. Stockholm: Exploateringskontoret, 2013.

Låga ljudskärmar

En låg ljudskärm kompenserar för sin låga höjd (upp till ca en meter) genom ökad närhet till ljudet/bullret den avskärmar. Effekten kan i vissa fall bli avsevärd1, men praktiska frågor som underhåll och trafiksäkerhet är viktiga att överväga. Liksom höga ljudskärmar kan låga ljudskärmar kombineras med kreativa lösningar inom urban design.

 

Referenser:
1Defrance, J., Jean, P., Koussa, F., Van Renterghem, T., Kang, J. & Smyrnova, Y.. Innovative barriers. I: Nilsson, M., Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.

Byggnader som avskärmning

Strategiskt placerade byggnader kan användas som mindre uppenbara men effektiva ljudskärmar, även i kombination med konventionella skärmar. Förutom byggnadens höjd är form, placering samt byggnadsmaterial viktigt för effekten1. Om byggnaderna är avsedda för bostäder bör man se över eventuella risker för sömnstörningar2. Utsatthet för buller på ena sidan av en byggnad kan kompenseras med till exempel en tyst sida där sovrummen kan placeras3.

 

Referenser:
1Hellström, B., Torehammar, C., Malm, P. & Grundfelt, G. Stadens Ljud – Akustisk design & hållbar stadsutveckling [City Sounds – Acoustic design and sustainable development]. Stockholm: Exploateringskontoret, 2013.
2FHWA. The Audible Landscape: A Manual for Highway noise and land use. Cambridge, Massachusetts: Federal Highway Administration, 1976.
3de Kluizenaar, Y., Salomons, E.M., Janssen, S.A., van Lenthe, F.J., Vos, H., Zhou, H., Miedema, H.M. & Mackenbach, J.P. Urban road traffic noise and annoyance: the effect of a quiet façade. Journal of the Acoustical Society of America, 130(4), 2011, pp. 1936-1942.

Ändrad topografi

Att forma eller omforma landskapets topografi innebär till exempel att skapa kullar, strandvallar eller skyddade dalar. Jordvallar är en vanlig applikation längs större infrastrukturer1. Ett väl avvägt utformande av vallar vad gäller form och användande av växtlighet kan ha stor betydelse2.

 

Referenser:
1MTH. Noise control earth berms: Guidelines for the use of earth berms to control highway noise. British Columbia: Ministry of Transportation and Highways, 1997.
2HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.

Reducera källaktivitet

Den här kategorin omfattar ett brett spektra av åtgärder som påverkar hur aktiviteter utförs. Syftet är att reducera buller. Ett exempel på utförande av aktivitet är körhastighet, vilket kan angripas på olika sätt. En är att förstärka regelverket (t.ex hastighetsbegränsningar eller genomfartsförbud) och en annan är att designa lösningar som uppmuntrar önskade beteenden (t.ex indragen gatbredd eller gågata). I det senare fallet kan en parallell dras till begreppet affordancessom är utbrett inom urbana studier. Det har även föreslagits att begreppet kan användas för att diskutera relationen mellan ljud och beteende2.

 

References:
1Gibson, J.J.. The ecological approach to visual perception. Hillsdale, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, 1986.
2Thibaud, J.-P.. The Acoustic Embodiment of Social Practice. I: Karlsson, H. (red.) Proceeding of Stockholm, Hey Listen!, June 9-13. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Music, 1998.

Avskaffande av funktioner

Avskaffande, eller total transformation, av funktioner som producerar oönskade ljud. Det kan innebära att man omvandlar en bilväg till ett promenadstråk, eller att man bygger om en parkering till en park. En sådan utveckling kan ses som trolig i mötet mellan förtätning och hållbar utveckling.

 

Referenser:
Inga referenser

Skötsel och underhåll

Dagligt underhåll av utomhusområden kan ha en negativ effekt på ljudlandskapet, i synnerhet vid användande av motordrivna maskiner. Behov av underhåll bör därför finnas i åtanke redan på ett tidigt stadium i gestaltningsprocessen1 . En äng är till exempel ett bättre val än en gräsmatta om man vill undvika buller, då den i mindre utsträckning behöver underhållas med högljudda apparater. Underhåll kan även bidra med positiva kvaliteter i ljudlandskapet, som vid användandet av handdrivna verktyg eller då djur involveras för exempelvis bete.

 

Referenser:
1Cerwén, G..Fridfulla ljudlandskap? [Tranquil soundscapes?]. Tidskriften Stad. Alnarp: Movium, 2017.

Absorberande kvaliteter i material

Absorberande kvaliteter i olika material kan användas för att minska inverkan från ljud, i synnerhet i kombination med oönskade ljudkällor som vägar1. Ett intressant exempel med tanke på den blågröna utvecklingen av städer är vanlig vegetationsjord. Det pågår även en rad andra projekt där man arbetar med att ta fram nya akustiska material för urbant bruk2.

 

Referenser:
1Forssén, J., Kropp, W. & Kihlman, T.. Introduction to traffic noise abatement. I: Nilsson, M., Bengtsson, J. & Klæboe, R. (red.) Environmental methods for transport noise reduction. Boca Raton: CRC Press (Imprint of Taylor & Francis), 2015.
2Se t.ex. HOSANNA. Novel Solutions for Quieter and Greener Cities. Bandhagen: EU FP7, 2013.