Ljudmaskering

Ljudmaskering innebär att ett ljud (maskerare) inverkar på hur man uppfattar ett annat ljud (målljud), så att fokus skiftar från målljud till maskerare1. Det finns två huvudtyper av ljudmaskering; energimaskering och informationsmaskering. Inom energimaskering blir målljudet reducerat till ohörbart eller mindre högt. Inom informationsmaskingering är båda ljuden hörbara, men fokus förskjuts till maskeringsljudet.
Maskering är ett komplext fenomen som är beroende av ett flertal komponenter för en lyckad implementering, till exempel ljudkällornas fysiska karaktär och deras placering sinsemellan2. Vissa forskare menar att det är betydelselöst att använda den här strategin om ljudtrycket överstiger 65-70 dBA3, detta eftersom alla ljud upplevs som störande vid vissa nivåer. Om syftet är att uppnå stillhet krävs det i de flesta fall lägre nivåer av ljudtryck (under ca 50-55 dBA)4,5. Ett tänkbart undandtag är när ”stillhet” står för social avskildhet, då det kan vara önskvärt med en högre trycknivå (från ca 60 dBA) för att försvåra (talad) kommunikation6.

 

Referenser:
1Moore, B.C.J.. An introduction to the psychology of hearing. Bingley: Emerald, 2012.
2Cerwén, G.. Urban soundscapes: A quasi experiment in landscape architecture. Landscape Research 41 (5), 2016, 481-494.
3Zhang, M. & Kang, J.. Towards the evaluation, description, and creation of soundscapes in urban open spaces. Environment and Planning B-Planning & Design, 34(1), 2007, pp. 68-86.
4Pheasant, R.J., Fisher, M.N., Watts, G.R., Whitaker, D.J. & Horoshenkov, K.V.. The importance of auditory-visual interaction in the construction of ‘tranquil space’. Journal of Environmental Psychology, 30(4), 2010, pp. 501-509.
5Nilsson, M.E. & Berglund, B.. Soundscape Quality in Suburban Green Areas and City Parks. Acta Acustica United with Acustica, 92(6), 2006, pp. 903-911.
6Whyte, W.H.. The social life of small urban spaces. Washington, D.C.: The Conservation Foundation, 1980.

Visuell maskering

Tanken med visuell maskering är att osynliggöra källan till oönskat ljud för att på så sätt avleda fokus från oljudet och minska dess negativa inverkan. Ett typiskt exempel är att använda vegetation för att gömma en väg, och vegetationen har därtill ett flertal andra funktioner (se. Vegetation som bullerreducering och Vegetationsljud). Den lämpliga appliceringen av visuell maskering har debatterats och dess nytta anses bero på situationen. Vissa forskare menar att visuell maskering är en fruktbar strategi så länge ljudet inte är alltför uppenbart1, men att illusionen blir svår att uppnå med mer uppenbara ljud.

 

Referenser:
1Botteldooren, D., Andringa, T.C., Aspuru, I., Brown, A.L., Dubois, D., Guastavino, C., Kang, J., Lavandier, C., Nilsson, M.E., Preis, A. & Schulte-Fortkamp, B.. From Sonic environment to Soundscape. I: Kang, J. & Schulte-Fortkamp, B. (red.) Soundscape and the Built Environment. Boca Raton: Taylor & Francis Group, 2016, pp. 1-16.

Vattenljud

Vatten är en klassisk komponent i landskapsdesign, användbart för att få till multi-sensoriska effekter. Det finns många möjligheter att påverka vattenljud (som dess klang och dess rytm), till exempel genom placering och tryck1,2. Vatten används ofta används för att maskera oönskade ljud3,4,5 (se. Ljudmaskering).

 

Referenser:
1Halprin, L.. Cities. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 1973 [1963].
2Nikolajew, M.. At læse vandet : et redskab til analyse af vandkunst og fontæner [Reading the water: an approach to the analysis of water art and fountains]. Diss. København: The Royal Danish Academy of Fine Arts, 2003.
3Brown, A.L. & Rutherford, S.. Using the sound of water in the city. Landscape australia, 2(2), pp. 103-107.Galbrun, L. & Ali, T.T. (2013). Acoustical and perceptual assessment of water sounds and their use over road traffic noise. Journal of the Acoustical Society of America, 133(1), 1994, pp. 227-37.
4Galbrun, L. & Ali, T.T.. Acoustical and perceptual assessment of water sounds and their use over road traffic noise. Journal of the Acoustical Society of America, 133(1), 2013, pp. 227-37.
5Rådsten Ekman, M.. Unwanted wanted sounds : perception of sounds from water structures in urban soundscapes. Diss. Stockholm: Stockholm University, 2015.

Vegetationsljud

Ljudet av vegetation är inte sällan förknippat med löv som rasslar i vinden. Denna specifika effekt kan förhöjas genom strategiskt val av arter, som till exempel popplar (inklusive asp), bambu eller vinterbok1,2.  Även blåsiga platser, som öppna fält, kullar eller vindtunnlar kan utnyttjas i samma syfte genom att utvalda växter placeras där3. En ytterligare fördel med att placera vegetation i sådana områden är att vindhastigheten reduceras till ett mer behagligt klimat. Växtlighet kan även påverka eller förhöja andra typer av önskat ljud, till exempel kan regndroppar mot bambu eller lotusblad ge en positiv ljudupplevelse2.

 

Referenser:
1DeGroot, J.. It’s even been speculated that plants send audible messages to each other. Observer, November 20, 2015.
2Yang, S., Xie, H., Mao, H., Xia, T., Cheng, Y. & Li, H.. A summary of the spatial construction of soundscape in Chinese gardens. Conference Paper: 22nd International Congress on Acoustics, ICA 2016, Buenos Aires, September 5-9, 2016.
3Cerwén, G., Pedersen, E. & Pálsdóttir, A-M.. The role of soundscape in nature-based rehabilitation: A patient perspective. International Journal of Environmental Research and Public Health 13 (12), 2016, 1229.

Gångmaterial

Gående utgör en interaktion med landskapet som kan förhöjas genom sonisk återkoppling. Grus och trä (i synnerhhet) är exempel på material som kan ge ett positivt resultat1. Forskning ger stöd åt att ljud skapade genom gående har en inverkan på ljudlandskapets kvalitet2. Dock behövs fler studier för att utvärdera olika typer av material. En intressant aspekt är att det omgivande ljudlandskapet kan påverka vår gånghastighet3.

 

Referenser:
1Cerwén, G., Pedersen, E. & Pálsdóttir, A-M.. The role of soundscape in nature-based rehabilitation: A patient perspective. International Journal of Environmental Research and Public Health 13 (12), 2016, 1229.
2Aletta, F., Kang, J., Astolfi, A. & Fuda, S.. Differences in soundscape appreciation of walking sounds from different footpath materials in urban parks. Sustainable Cities and Society, 27, 2016, pp. 367-376.
3Maculewicz, J., Erkut, C. & Serafin, S.. How can soundscapes affect the preferred walking pace? Applied Acoustics, 114, 2016, pp. 230-239.

Atmosfärdesign (via högtalare)

Högtalare används allt oftare för olika ändamål i urbana situationer. Ljud som sänds ut via högtalare kan nyttjas för att designa kvaliteter i omgivningen. Dessa installationer är inte nödvändigtvis gjorda för att upplevas medvetet, men bidrar till att förbättra arkitektoniska funktioner, i synnerhet med fokus på atmosfär. Studier som utvärderat brukares mottagande av dylika installationer visar att det finns potential för fortsatt utveckling inom området1,2. Det finns även publikationer som beskriver olika erfarenheter som designers har gjort3-6.

 

Referenser:
1Billström, N. & Atienza, R.. CAN we improve acoustic environments by adding sound? Conference Paper: Inter Noise, New York, August 19-22, 2012.
2Hellström, B., Nilsson, M.E., Axelsson, O. & Lunden, P.. Acoustic design artifacts and methods for urban soundscapes: a case study on the qualitative dimensions of sounds. Journal of Architectural and Planning Research, 31(1), 2014, pp. 57-71.
3Lacey, J.. Sonic rupture : a practice-led approach to urban soundscape design. New York: Bloomsbury, 2016.
4Dyrssen, C., Hultqvist, A., Mossenmark, S. & Sjösten, P.. Ljud och andra rum [Sound and other spaces]. Göteborg: Ejeby, 2014.
5Hellström, B., Sjösten, P., Hultqvist, A., Dyrssen, C. & Mossenmark, S.. Modelling the Shopping Soundscape. Journal of Sonic Studies, 1(1): A04, 2011.
6Licitra, G., Brusci, L. & Cobianchi, M.. Italian Sonic Gardens: An Artificial Soundscape Approach for New Action Plans. In: Axelsson, Ö. (ed.) Designing Soundscape for Sustainable Urban Development. Stockholm: Environment and Health Administration, 2010.

Ljudskulptur

Ljudskulpturer är installationer som inkluderar ljud som en viktig och uppenbar del i utförandet, där ljudet kan introduceras via högtalare eller på andra sätt. Verken kan antingen sammanfogas med till exempel urbant möblemang som en del i en interaktiv upplevelse, eller fungera som ett fristående inslag i stadsmiljön. Musikiosk, en installation byggd i en fickpark i Montreal och senare utvärderad i forskning, visade sig förhöja humöret hos besökarna1 och tillföra positiva effekter på den sociala dynamiken2. Högtalarinstallationer kan även leda bort fokus från buller.

 

Referenser:
1Steele, D., Tarlao, C., Bild, E. & Guastavino, C.. Evaluation of an urban soundscape intervention with music: quantitative results from questionnaires. Conference Paper: Inter Noise, Hamburg, August 21-24, 2016.
2Bild, E., Steele, D., Tarlao, C., Guastavino, C. & Coler, M.. Sharing music in public spaces: social insights from the Musikiosk project (Montreal, CA). Conference Paper: Inter-Noise, Hamburg, August 21-24, 2016.

Biotopgestaltning

Genom beaktande av biotoper kan man påverka dragningskraften på fåglar och andra djur som bidrar till soniska upplevelser1. Landskapsarkitekten Per Hedfors myntade termen ”sonotop”2, vilken kan användas för att understryka den soniska karaktären hos biotoper. Sångfåglar dras vanligtvis till grundläggande habitatskvaliteter som tillgång till vatten, mat och skyddande vegetation3,4. Vatten och växtlighet kan därtill producera ljud på andra sätt (se. Vatteneffekter och Vegetationsljud). För att attrahera fåglar bör vegetationen vara tät, varierad och i flera lager. Det kan även vara gynnsamt att ha äldre (och död) vegetation, eftersom det finns ett samband mellan skogars ålder och variationen av fågelarter5. Naturljud upplevs oftast som något positivt6, och fågelsång har visat sig förhöja upplevelsen i urbana såväl som i rurala områden7.

 

Referenser:
1Dawson, K.J.. Flight, Fancy, and the Garden’s Song. Landscape Journal, 7(2), pp. 170-175, 1998.
2Hedfors, P.. Site soundscapes : landscape architecture in the light of sound. Diss. Uppsala: SLU, 2003.
3Forman, R.T.T.. Urban ecology : science of cities. Cambridge: Cambridge University Press, 2014.
4DeGraaf, R.M.. Trees, shrubs, and vines for attracting birds. Hanover: University Press of New England, 2002.
5Gil-tena, A., Brotons, L. & Saura, S.. Mediterranean forest dynamics and forest bird distribution changes in the late 20th century. Global Change Biology, 15(2), 2009, pp. 474-485.
6Axelsson, Ö., Nilsson, M.E. & Berglund, B.. A principal components model of soundscape perception. The Journal of the Acoustical Society of America, 128(5), 2010, pp. 2836-2846
7Hedblom, M., Heyman, E., Antonsson, H. & Gunnarsson, B.. Bird song diversity influences young people’s appreciation of urban landscapes. Urban Forestry & Urban Greening, 13(3), 2014, pp. 469-474.

Attrahera aktiviteter

Områden avsedda för specifika mänskliga aktiviteter, som caféer och lekplatser, genererar en särskild typ av ljudlandskap. Dessa soniska miljöer kan erbjuda kvalitativa upplevelser även för personer som inte är aktivt involverade, men i närheten1. (jmfr. Tillvarata önskade ljud)

 

Referenser:
1Alexander, C., Ishikawa, S. & Silverstein, M.. A pattern language : towns, buildings, construction. New York: Oxford University Press, 1977.

Resonans och reflexion

Akustiska kvaliteter i material och i utrymmen kan användas för att förhöja önskade ljud genom resonans och/eller reflexion. Det uppstår effekter som fångar upp kvaliteter i ljudlandskapet, till exempel vid vattendrag, kring gångstigar och vid mötesplatser. Reflexioner kan även bidra med upplevelser i sig själva, och interagera med landskapet1,2,3.

 

Referenser:
1Pallasmaa, J.. The eyes of the skin : architecture and senses. Chichester, West Sussex, UK: Wiley, 2012 [1996].
2Blesser, B. & Salter, L.-R.. Spaces speak, are you listening? Experiencing aural architecture. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 2007.
3Rasmussen, S.E.. Experiencing architecture. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 1964 [1959].