Ljudmaskering

Ljudmaskering innebär att ett ljud (maskerare) inverkar på hur man uppfattar ett annat ljud (målljud), så att fokus skiftar från målljud till maskerare. Det finns två huvudtyper av ljudmaskering; energimaskering och informationsmaskering. Inom energimaskering blir målljudet reducerat till ohörbart eller mindre högt. Inom informationsmaskingering är båda ljuden hörbara, men fokus förskjuts till maskeringsljudet.
Maskering är ett komplext fenomen som är beroende av ett flertal komponenter för en lyckad implementering, till exempel ljudkällornas fysiska karaktär och deras placering sinsemellan. Vissa forskare menar att det är betydelselöst att använda den här strategin of ljudtrycket överstiger 65-70 dBA, detta eftersom alla ljud upplevs som störande vid vissa nivåer. Om syftet är att uppnå stillhet krävs det i de flesta fall lägre nivåer av ljudtryck (under ca 50-55 dBA). Ett tänkbart undandtag är när ”stillhet” står för social avskildhet, då det kan vara önskvärt med en högre trycknivå (från ca 60 dBA) för att försvåra (talad) kommunikation.

Visuell maskering

Tanken med visuell maskering är att osynliggöra källan till oönskat ljud för att på så sätt avleda fokus från oljudet och minska dess negativa inverkan. Ett typiskt exempel är att använda vegetation för att gömma en väg, och vegetationen har därtill ett flertal andra funktioner (se. Vegetation som bullerreducering och Vegetationsljud).
Den lämpliga appliceringen av visuell maskering har debatterats och dess nytta anses bero på situationen. Forskare menar att visuell maskering är en fruktbar strategi så länge ljudet inte är alltför uppenbart, men att illusionen blir svår att uppnå med mer uppenbara ljud.

Vatteneffekter

Vatten är en klassisk komponent i landskapsdesign, användbart för att få till multi-sensoriska effekter. Det finns många möjligheter att påverka vattenljud (som dess klang och dess rytm), till exempel genom placering och tryck. Det är en av anledningarna till att vatten ofta används för att maskera oönskade ljud (se. Ljudmaskering).

Vegetationsljud

Ljudet av vegetation är inte sällan förknippat med löv som rasslar i vinden. Denna specifika effekt kan förhöjas genom strategiskt val av arter, som till exempel popplar (inklusive asp), bambu eller vinterbok.  Även blåsiga platser, som öppna fält, kullar eller vindtunnlar kan utnyttjas i samma syfte genom att utvalda växter placeras där. En ytterligare fördel med att placera vegetation i sådana områden är att vindhastigheten reduceras till ett mer behagligt klimat. Växtlighet kan även påverka eller förhöja andra typer av önskat ljud, till exempel kan regndroppar mot bambu eller lotusblad ge en positiv ljudupplevelse.

Gångmaterial

Gående utgör en interaktion med landskapet som kan förhöjas genom sonisk återkoppling. Grus och trä (i synnerhhet) är exempel på material som kan ge ett positivt resultat. Forskning ger stöd åt att ljud skapade genom gående har en inverkan på ljudlandskapets kvalitet. Dock behövs fler studier för att utvärdera olika typer av material. En intressant aspekt är att ljudlandskapet kan påverka vår gånghastighet.

Atmosfärdesign (via högtalare)

Högtalare används allt oftare för olika ändamål i urbana situationer. Ljud som sänds ut via högtalare kan nyttjas för att designa kvaliteter i omgivningen. Dessa installationer är inte nödvändigtvis gjorda för att upplevas medvetet, men bidrar till att förbättra arkitektoniska funktioner, i synnerhet med fokus på atmosfär. Studier som utvärderat brukares mottagande av dylika installationer visar att det finns potential för fortsatt utveckling inom området.

Ljudskulptur

Ljudskulpturer är installationer som inkluderar ljud som en viktig och uppenbar del i utförandet, där ljudet kan introduceras via högtalare eller på andra sätt. Verken kan antingen sammanfogas med till exempel urbant möblemang som en del i en interaktiv upplevelse, eller fungera som ett fristående inslag i stadsmiljön. Musikiosk, en installation byggd i en fickpark i Montreal och senare utvärderad i forskning, visade sig förhöja humöret hos besökarna och tillföra positiva effekter på den sociala dynamiken. Högtalarinstallationer kan även leda bort fokus från buller.

Biotopgestaltning

Genom beaktande av biotoper kan man påverka dragningskraften på fåglar och andra djur som bidrar till soniska upplevelser. Landskapsarkitekten Per Hedfors myntade termen ”sonotop”, vilken kan användas för att understryka den soniska karaktären hos biotoper. Sångfåglar dras vanligtvis till grundläggande habitatskvaliteter som tillgång till vatten, mat och skyddande vegetation. Vatten och växtlighet kan därtill producera ljud på andra sätt (se. Vatteneffekter och Vegetationsljud). För att attrahera fåglar bör vegetationen vara tät, varierad och i flera lager. Det kan även vara gynnsamt att ha äldre (och död) vegetation, eftersom det finns ett samband mellan skogars ålder och variationen av fågelarter. Naturljud upplevs oftast som något positivt, och fågelsång har visat sig förhöja upplevelsen i urbana såväl som i rurala områden.

Attrahera aktiviteter

Områden avsedda för specifika mänskliga aktiviteter, som caféer och lekplatser, genererar en särskild typ av ljudlandskap. Dessa soniska miljöer kan erbjuda kvalitativa upplevelser även för personer som inte är aktivt involverade, men i närheten.

Resonans och reflexion

Akustiska kvaliteter i material och i utrymmen kan användas för att förhöja önskade ljud genom resonans och/eller reflexion. Det uppstår effekter som fångar upp kvaliteter i ljudlandskapet, till exempel vid vattendrag, kring gångstigar och vid mötesplatser. Reflexioner kan även bidra med upplevelser i sig själva, och interagera med landskapet.

Exempelvideo: