Referensljud

Järnmalmstågets inbromsning i Narvik

Upp till 68 vagnar lastade med järnmalm som bromsas in i nedförsbacke. Varje vagn är försedd med en bromsmekanism och det tunga gnisslande ljudet kan höras över stora delar av staden, på vissa ställen dominant och på andra som en atmosfärsskapande krydda. Ljudet utgör en kraftfull berättelse om tåg, järn, industri och om regionens hjärta. Målet för tåget är Narviks stora hamnanläggning från vilken malmen ska skeppas ut.

Maskering av E10 i Abisko

I klippet passerar två bilar, men ljudet från forsen maskerar dem nästan fullständigt.

Järnmalmsgruvan i Kirunavaara

Hur låter järnmalmsgruvan i Kirunavaara?
Under berget i Kiruna döljer sig en hel stad, med 40 mil körbar väg, vindlande gångar, museum, restaurang, bio och ett kafé.
Ljudinspelningen är från ca 500 meter under toppnivån.

Jämförelse av trafiklösningar

Jämförelse av hur billjudet förändras utifrån två olika trafiklösningar på Adolf Hedins väg i Kiruna. I fallet där utförandet tillät en högre hastighet blev ljudet inte bara högre, utan fick även en mer dissonant karaktär och påkallade uppmärksamhet då ljudet förflyttade sig snabbare.

Trafikbrus vid Slussen

Trafikbrus i närheten av Slussen, Stockholm.
Förutom en hög decibelnivå hörs en något dissonant ton, karaktäristisk för brus från bilar i högre hastigheter. En annan negativ egenskap är avsaknaden av harmonisk rytm och variation (jämför: mer naturligt förekommande brus som lövprassel och vattenljud).

Ek och Tall

Ek och Tall. Inspelat i Hågadalen, Uppsala.

Lekplats, Kungsgatan, Malmö

Dokumentation av en lekplats – en sonotop.

Ett brett, grönt promenadstråk dominerar Kungsgatan i Malmö. Det utgör ett exempel på hur bredare genomfartsvägar kan komma att se ut om man väljer att nedprioritera trafiken i framtidens städer. En grönare stad ger många fördelar, även akustiskt, eftersom de lokala och för platsen relevanta ljuden bättre kommer fram.

Gång- och cykeltunnel

Tunnelns resonans skapar en stark förstärkning och en tydlig, nästan musikalisk ton när cyklarna passerar. Ljudets återklang erbjuder en  interaktion med arkitekturen; man kan ofta höra barn och andra pröva akustiken med olika utrop. Hur låter betong?

Gränderna i Gamla Stan

Reflektion och resonans i smala gränder förstärker lokala ljud, samtidigt som omgivande (o)ljud utestängs.  Gränderna klingar också olika beroende på utformning.

Gavleån

Ljud är mer än bara nivåer. Gavleåns höga brus dränker helt ljuden från övergående väg, men nivåerna upplevs ändå inte som påträngande.

Södervärns busstation, Malmö

Maskering/Ljudrefug vid Södervärns busstation, Malmö

En rum av vattenljud skapar variation på den trafikintensiva platsen och flyttar fokus från oljud.

Gatukontoret, Malmö stad

Maskering av motorväg

En enklare simulering av hur bullerupplevelsen i ett vägnära område kan påverkas genom att tillföra maskerande ljud. I klippet har samma trafikljud använts i två olika scenarier där maskerande trädsus lagts till i det ena. Genom att använda träd som prasslar mer, som asp och andra popplar i gestaltningen kan maskeringseffekten skapas. Effekten förstärks ytterligare om de placeras i vindutsatta lägen, som på kullar och/eller i vindtunnlar. Visuella aspekter är också viktiga. En bullervall som är  spikrak väcker associationer till den stora och hastiga vägen på andra sidan. Genom att skapa små och mer naturlika rum väcks andra associationer och maskeringen har större chanser att lyckas.